Jag läser hos andra...
<< Förra veckan   Nästa vecka >>

 

söndag 18 augusti
Här haver ätits pannkakor i stora lass :-)! Med glass och med hjortronsylt! Ordningen är återstäld, sugenheten är tillfredsställd och hurra för IKEA!

Jo minsann, till det stora varuhuset begav vi oss i går morse. Eller, för att börja riktigt från början: I går morse gick vi först upp klockan 7 (ja, på en lördag. Vi är inte riktigt friska men det vet vi :-) ) för att gå på yoga, som anordnas i vårat lägenhetskomplex varje lördagsmorgon. Vi har varit en gång och det var riktigt kul, så nu, när vi inte längre kan skylla på semestrar och annat, tänkte vi att vi skulle börja gå igen. Mm, första gången vi gick var det som sagt riktigt kul, vi fick sitta mycket med korslagda ben, hitta vår inre ballans och säga "Ooohhhhmmmmmmmmm". Då hade vi vikarie. Den ordinarie yoga instruktören var där igår och hon verkade överhuvudtaget inte ha gått mycket i samma skola som "ooooohhhhhmmmmmmm"-vikarien. Inte ett enda "ooohhhhmmmm" fick vi göra och den enda gången vi fick ha korslagda ben var för att påbörja lotusställningen. Istället ägnade vi oss åt att sträcka och tänja och böja på alla möjliga (och omöjliga med för den delen) delar av kroppen. Har jag nämnt att jag är FRUKTANSVÄRT ovig? Nä, tänkte väl det. Det är jag. Jag är så stel och ovig att en övergravid elefant är graciös i jämförelse. Det är patetiskt pinsamt, men sant. Yogaläraren å sin sida var som gummikvinnan personifierad. Alla konstiga böjningar och bryggor hon gjorde såg hur enkelt ut som helst, hon vek graciöst upp hela sig på axlarna, medan hon fortsatte prata OCH le... Jag kunde varken le eller prata och allra minst ställa upp hela mig på mina egna axlar. Jag ramlade oavbrutet ned som en gamal påse nötter och dessutom var det inte skönt. Efter att dessutom hela tiden försökt följa hennes andningsteknik, med när man skulle andas in och när man skulle andas ut, var jag nära på att avlida av syrebrist och då kunde jag ju ÄNNU mindre stå på axlarna. Människan andades ju för i jössenamn en gång i minuten; "Andas in......(här ska vi sträcka lite till och trycka upp armarns/benen/magen/välj själv liiiite till.) (jag börjar bli lätt anfådd av att trycka upp utan att andas ut)... (Och så trycker vi liiiiite till. Det ska inte göra ont)...(jag börjar anta lätt blåaktig ton av syrebrist)... Och andas uuuuuuut". När hon andades ut hyperventilerade jag, och hade ramlat ihop som en påse nötter igen. Det var inte det minsta skönt och var det nåt jag kom i, så var det inre (och yttre!) obalans! Maken tyckte naturligtvis att det var hur trevligt som helst, och att just för att vi är så stela och otränade ska vi börja gå varje vecka. Jag tror att jag måste träna lite hemma först på att inte andas samt trycka upp benen över mig själv. Sen får vi se.

I alla fall. SEN bar det av till det stora varuhuset! Nån belöning ska man väl ha för att man har plågat sin stackars kropp en timme. Och tro´t eller ej, men vi kom faktiskt bara hem med en endaste pryl till, som vi "hittade" "när vi ändå var där", och det var en magnetisk knivhållare att sätta på väggen. Och en sån behöver vi, så det kan inte riktigt anses räknas till kategorin impulsköp.

Disig utsikt över New Jersey. Glöm inte att det är 35 grader varmt :-)

Idag har vi så åkt på ytterligare en liten utflykt av sorten "vi satt mer eller mindre i bilen hela tiden för det var så varmt". Det är sant, det är förfärligt vidrigt varmt, men man måste ju få lite miljöombyte. Så vi begav oss iväg till Pennsylvania, en dryg 1½ timmes bilfärd västerut. Där hittade vi en liten mysig stad och stannade och åt lunch, varefter vi strosade runt i den lilla söta stan i ca 15 minuter, innan vi höll på att förgås av värmeslag (ok, JAG höll på att förgås. Jag är den varmblodiga i familjen Dahlstrand, herr Dahlstrand är ofta lite frusen och hatar drag.), hoppade in i bilen och åkte hemmåt igen. Det går inte att med ord beskriva hur mycket jag ser framemot hösten, när vi kan börja hika och gå lite också, förutom att åka bil. När till och med en anti-natur människa som jag ;-), känner längtan till frisk luft och skog, då vet man att det har varit olidlig sommar alldeles för länge.

torsdag 15 augusti
I helgen MÅSTE vi till IKEA :-). Nu har jag varit sugen på pannakakor med hjortronsylt och glass hela veckan och jag tycker mig minnas att de har just hjortronsylt på IKEA... Är det nåt som amerikanarna är kassa på så är det just sylter. Noll och ingen syltkultur! De har sin gamla "grape jelly" och that´s about it. Grape jelly är bara gott med jordnötssmör. (Med risk för att nu låta hur amerikaniserad som helst, så råkar jag tycka väääldigt mycket om "PB&J"-smörgåsar, gärna på riktigt hederligt svampigt vitt bröd :-). Som ballans till all den fettsnåla, näringsriktigt sammansatta och fiberrika maten jag ALLTID annars äter... erhm ;-).) Men bortsett då från den där jellyn så är det magert på sylt och marmeladfronten. Fast det har faktiskt dykt upp riktigt många olika sorters goda marmelader i vår mataffär också, så där är de på god väg. Men sylt, tja det vet de nog inte vad det är här. Och det som är så gott :-)! Hallon, jordgubb.... och hjortron :-)!

Sen att man kan handla en massa annat som man inte heller behöver på IKEA, det är ju en heeeelt annan historia :-)

Appropå att handla så är jag jätte jätte sugen på att börja handla höstkläder! Jag vill SHOPPA :-). För en stackars shoppoholic börjar abstinensbesvären verkligen göra sig påminda när det går längre än en månad mellan shoppingtillfällena. Jag tror att det är dags för en tur till Woodbury Commons igen snart. Problemet är att det alltid blir så MYCKET handlat där... Inte för att det just är ett problem i sig självt, snarare tvärtom, men det innebär ju ett visst problem för plånboken, vilket brukar bli extra påtagligt när kreditkortsräkningen kommer. Att man inte bara är miljonär! Förstår inte att det skulle vara så svårt att uppfylla den lilla önskan ;-).

onsdag 14 augusti
Varmt är det fortfarande och... nä. Jag orkar inte gnälla mer på vädret. Det är för varmt för det. Inspirationen tryter. Jobb-orken tryter. Matlagningsinspirationen tryter (Önskar jag kunde säga det samma om aptiten, men den verkar tyvärr inte vara väderreglerad.). Träningslusten tryter. Läslusten tryter. Jag vill bara tyst och stilla sitta vid havet och invänta hösten. Med en fläkt. Och kanske, möjligtivs skulle jag kunna tänka mig en tv så att jag kan titta på dåliga program som inte kräver nån hjärna. Som Big Brother ;-). Usch och fy vad trist jag känner mig. Tyvärr orkar jag inte göra nånting åt det heller. Det är för varmt

tisdag 13 augusti
Höstväg i West Virginia, 1999

Jag längtar till hösten! Och våga bara inte komma sättande i november när jag gnäller över kyla och blåst och säg "läs du vad du skrev den 13 augusti... " :-).

Nä men faktiskt. Det är inget fel på sommaren, men det är så varmt och det finns så mycket fina höstkläder i affärerna att köpa. Som man inte kan ha på sig med det samma man köpt dem, för att ingen vettig människa sätter på sig polotröja när det är 35 grader varmt. Men man blir sugen... Jag tycker att det är trist att köpa kläder som jag inte kan ha på mig på en gång: Nä, ju förr dessto bättre! Maken brukar muttra nånting om "Instant gratification", men det låssas jag helt enkelt om som om jag inte hör... och råkar jag höra, så förstår jag inte vad det betyder. Min engelska är inte så bra...

Och jag längtar efter den höga, klara luften på hösten. När solen skiner, men det ligger lite lite frostnyp i luften och man kan gå och prassla med fötterna i alla löv (fast hoppas i lövhöger gör jag inte sedan den gången när jag som 12-åring hoppade i en lövhög - full med hundbajs och förstörde mina nya (poppiga, minns att det här var i början av det goda 80-talet :-)) blå mockastövlar. Isch!). Långa härliga höstpromenader och sedan kura in sig hemma när mörkret faller, laga goda mustiga grytor, dricka rödvin och bara läsa bra böcker! Vem sjutton känner för att trycka i sig grytor med rotfrukter och vilt på sommaren?

Så jag har nedräkning. Augusti ÄR den sista sommarmånaden och det är bara 18 dagar kvar till hösten officiellt börjar. Fast det gör den förstås inte här, så där på en gång. Men den kommer defintivt i september i alla fall. Visserligen sakta och smygande, men jag ska stå där i min ulliga polojumper och hälsa välkommen :-)!

måndag 12 augusti
Värmen är tillbaka, och med den fukten och VARFÖR kommer den alltid på en måndag!??? Vilket extra, fantastiskt otrevligt sätt att börja veckan på! Urk.

Helgen var i alla fall helt ok. Varmt, men inte så fuktigt. Lördagen tillbringade jag vid poolen ett par timmar, läsandes, medan herr Dahlstrand skickades iväg till mataffären. Två timmar senare kom maken hem och var alldeles svettig, mumlande nåt om "aldrig mer, jag hatar att handla"... Vanligtvis brukar vi handla tillsammans, vilket går absolut fortast, eller så brukar jag handla (Mest för att jag faktiskt tycker att det är rätt kul. Jag får inspiration av att gå runt bland hyllorna och botanisera) själv. Men men, vi är väl jämlika för sjutton gubbar ;-)?

I alla fall, på kvällen grillade vi kött och var bara allmänt slappa och slöa. Först tvingade jag (usch vad jag låter hemsk, gjorde jag ingenting annat hela lördagen än att kommendera runt herr Dahlstrand!?? ...Hm, näe, det var nog så. Jag är inte alls bossig och bestämmande... Tycker jag själv) Claes att titta på "Big Brother" som håller på och går som bäst och som jag inte KAN låta bli att titta på, även fast jag vill. Undrars så om de lägger nåt ögon-knarksfilter eller nåt över kameran, så att man ska bli som förhäxad. Jag tror det :-). Sedan tittade (och nu önskar jag verkligen att jag kunde skriva "tvingade", för jämlikhetens skull. Men nej tyvärr. Min man verkar vara snäll, till skillnad från sin bestämmande fru. Ha! Skenet måste bedra) Claes på nån kass haj-skräckis och jag läste lite till. Och somnade jätte tidigt.

I går åkte vi norrut, förbi NYC och uppåt Hudsonfloden för att äta brunch med mina arbetskamrater på en jätte mysig restaurang som låg precis vid floden (och nära ett kärnkraftverk. Det var kanske mindre mysigt, men eftersom det låg bakom en krök så kunde man låssas som om det inte fanns.). Vi skulle "fira" min ena arbetskamrat som ska ha barn precis när som helst, så vi hade med oss lite presenter och smått och gott och det blev väldigt lyckat. Trevligt sällskap och MYCKET mat! Det var en sån där typisk amerikansk brunch buffet där det finns precis hur mycket olika sorters godsaker som helst och man får äta precis hur mycket som helst. Vilket man lätt försöker göra, varpå man, i vissa förekommande fall, typ rullar därifrån. Efter att ha satt i mig ägg och bacon, våfflor, pannkakor, french toast, lite frukt (mest för nyttighetsfaktorns skull) OCH en bit cheesecake så var jag inte hungrig förrän vid 8-tiden sen på kvällen. Och knappt ens då. Jag kände mig som en boaorm som typ tryckt i sig en veckas matbehov på en gång och sedan bara vill rulla ihop sig och idissla. Eller ja, det kanske var kor som gör ja, men vad nu boaormar gör, när de smälter maten.

Efter brunchen fortsatte Claes och jag norröver, upp mot en liten söt stad som vi fått oss rekommenderad av de andra. Den bestod egentligen mest av en enda lång gata, men där låg fullt med små antikaffärer och andra affärer som sålde en massa dyrt, onödigt, men ack så roligt "krafs". Fast vi tittade mest, för affärerna må vara små och söta, men de var inte billiga. Och vi var egentligen inte ute för att köpa nåt speciellt, det var bara jätte skönt att strosa omkring och titta. En jätte härlig söndag helt enkelt!

På prommenad i Cold Springs, NY

 

© Dahlstrand.com 2002